Coree d'u Sud

Ce tìne probbleme sus 'a visualizzazzione de le carettere, cazze aqquà.
Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.


Coree d'u Sud
Coree d'u Sud - Localizzazione
Coree d'u Sud - Localizzazione
Date amministrative
Nome combleteRepubbleche de Coree
Nome ufficiale대한민국
Daehan Minguk
大韓民國
Lènghe ufficialecoreane
CapitaleSeoul  (10.276.968 ab. / 2003)
Politiche
Forme de governeRepubbleche
Capo di StatoMoon Jae-in
Capo di GovernoHwang Kyo-ahn
'NdipendenzeDa 'u Giappone, 15 aguste 1945
Superficie
Totale99.646 km² (107º)
% de le acque0,3%
Popolazzione
Totale49.044.790 ab. (2003) (24º)
Denzetà493 ab./km²
Nome de le javetandeTemplate:AggNaz/Coree d'u Sud
Sciugrafije
ContinendeAsia
Fuse orarieUTC +9
Economie
ValuteWon sudcoreane
PIL (nominale)1,276,000 milione de $ (2006) (13º)
PIL pro capite (nominale)24,783 $ (2007) (34º)
ISU (2005)0,921 (ìrte) (26º)
Varie
Codece ISO 3166KR, KOR, 410
TLD.kr
Prefisse tel.+82
Sigle autom.ROK
Late de guideDestre (↓↑)
Inne nazionaleAegukga
Feste nazionale15 aguste
Coree d'u Sud - Mappe
Coree d'u Sud - Mappe
 

'A Repubbleche de Coree (jndr'ô Hangŭl 대한민국; jndr'ô Coreane Daehan Minguk; jndr'ô Hanja 大韓民國) chiamate comunemènde Coree d'u Sud, jè 'nu Paise de ll'Asie oriendale ca occupe 'a vanne meridionale d'a penisole coreane. Confine a nord cu 'a Coree d'u Nord, a ovest cu 'u Mar Gialle (e nnande 'a Cine), a sud cu ô stritte de Coree ed a est cu 'u Mare Oriendale (e nnande 'u Giappone). 'A soje capitale, Seoul, jè 'a seconne metropule cchiù granne d'u munne (nnande a Tokyo). 'U paisagge ète prevalentemènde mundagnose, nonostande stu fatte cu le soje 48 miglione de crestiáne, 'a Coree d'u Sud jè 'u vendesime[1] paise cchiù denzamènde jàvitate ad 'u munne (nnande ad 'u Bangladesh ed a Taiwan). Scave archeologgeche honne dimostrate ca 'a Coree jè state javitate accumenzanne da 'u Paleoliteche 'nferiore; me 'a storie d'a Coree accumenze jndr'ô 2133 a.C. cu 'a funnazione de Gojoseon da parte de Dan-gun. Nnande a ll aunificaziune de le Ttré regne de Coree sutte 'u Regne de Silla jndr'ô 668 d.C., se sonde succedute le dinastie Goryeo (고려, 高麗, traslitterate pure cumme Koryo da cui derive 'u nome Coree) e Joseon (조선, 朝鮮) fine a lle 'nvasiune giapunise d'a Coree jndr'ô 1910. Nnande a ll'occupaziune sovieteche e statunitense d'u Paise conseguente ad 'a seconne uerre mondiale, 'a Coree avène scucchiáte jndr'à Coree d'u Nord, sutte a le 'nfluenze sovieteche, e Coree d'u Sud, sutte a quèdde statunitense. 'U 20 sciùgne 1950 'u nord, appoggiate d'a RPC e da ll'Aunìone Sovieteche ha 'nvase 'u sud, causanne 'na uerre ca s'ète congluse cu 'nu armistizie jndr'ô 1953 e ca ha accìse 4 miglione de crestiáne.

Da 'u 15 aguste 1948 'a Coree d'u Sud jè 'na repubbleche presidenziale (pure ce duranne 'a seconne legislature d'u 1960 ha pigghiate pe' 'nu certe timbe 'a forme de repubbleche parlamendare) e, sus 'a base d'u PIL nnumenale (FMI, 2008) jè 'a quarte economije cchiù granne d'Asie ed 'a quinneceseme jndr'ô munne. Specialmènde ôsce jè famuse cumme 'nu paise de ìrte tecnologgije 'mbormateche sus 'a base de 'nu ìrte levèlle de lle resorse umane pe' cui ète recanosciute cumme settime paise ad 'u munne seconne l'Innece de Educaziune de sveluppe umane (ONU, 2008). Inoltre, fàce parte de le 30 pajèsere OCSE e jndr'ô 2010 ha svolte 'nu ruole cruciale jndr'ô nuève vertice globbale G20 cu State Aunìte, Cine, Frange, Inghilterre e Canada.

Sciugrafije e clime[cangecange 'a sorgende]

'A Coree d'u Sud occupe 'a vanne meridionale d'a Penisole Coreane, ca se spànne pe' 1 100 km da 'u continende asiateche verse sud. Quèste penisole monduose ète vagnate a ovest da 'u Mar Gialle e a est da 'u mar Oriendale. 'A punde meridionale d'a penisole se revolge ad ô Stritte de Coree e ad 'u Mar Cenise Oriendale. L'aree totale d'u paise jè de 99 617,39 km².

'A Coree d'u Sud pòte essere scucchiáte jndre quàtte reggione funnamendale: a est 'na vanne cu ìrte mundagne e stritte chianure costiere; a ovest 'na vanne cu ambie chianure costiere, bacine fluviale e vasce colline; jndr'à vanne de sudovest se iacchiene mundagne e valle, mendre a sudest 'a reggione jè dominate da 'u bacine d'u jume Nakdong.

'U territorie sudcoreane jè prevalentemènde mundagnose, spesse non g'ète coltivabbele. Le territorie adibite a ll'agricolture, ca se iacchiene a ovest e sudest, costituiscone sule 'u 30% d'u territorie naziunale.

Ad 'u larije d'a penisole sonde destrebbuite cirche tremila isole, 'a maggior parte de lle quale sonde piccele e non ge sonde javitàte. Jeju-do se iacchie a cirche 100 km a sud da lle coste d'a Coree, e cu 'na grannèzze de 1.845 km² jè 'a cchiù granne isole d'u paise. Jeju tène pure 'u cchiù ìrte punde d'a Coree: ô Halla-san, 'nu vulcane spende ca raggiunge le 1 950 metre de ìrtezze sus a 'u levèlle d'u mare. Le isole cchiù oriendale d'a Coree sonde Ulleung-do e Dok-do, mendre Mara-do e Ieo-do sonde le cchiù meridionale.

'U monde Seorak-san jndr'à reggione de Gangwon-do.

Clime[cangecange 'a sorgende]

'U clime d'u luèche ète relativamènde temberate, cu 'na bbuèna vanne de le precipitaziune jnr'à ll'estate, duranne 'a cussìditte staggione de lle chiogge jangma (장마). Le 'nvìerne pòtene essere assaje fridde.

A Seul le temberature medie jndre scennàre cangene da -7 °C a -1 °C, mendre jndre luglie pòtene cangià da 22 °C a 29 °C. Le temberature 'nvìernale sonde cchiù ìrte jndr'à coste sudoriendale, e assaje cchiù vasce jndr'à lle vallate mundane de lle 'nderne. Le precipitaziune sonde congentrate da sciùgne a settèmmre. 'A coste meridionale ète soggette ad alcune tifone estive ed a forte chiogge. Le precipitaziune annue cangiane da lle 1 370 mm de Seul a le 1 470 de Busan.

Ambiende[cangecange 'a sorgende]

Jndr'à lle aree urbane se tènene prubblème associate a lle 'nguinamènde de ll'arije e de ll'acque, a cause de lle scareche de materiale 'ndustriale jndr'à lle curse d'acque. 'U Cheonggye-cheon ète une de le cchiù recende tendative de recupere de une de le torrende ca scurrene pe' 'u paise.

'A Coree d'u Sud jè membre de 'nu munne de organizzaziune 'ndernazionale sus a ll'ambiede.

Lènga[cangecange 'a sorgende]

'A lènga naziunale jè 'u coreane; jè parlate pure le 'nglise piccè ète 'nzegnate jndre 'nu mode approfunnite a scole.

Divisiune amministrative[cangecange 'a sorgende]

Suddivisiune amministrative d'a Coree d'u Sud
Evoluziune demografeche d'a Coree d'u Sud da 'u 1961 ad 'u 2003

'A Coree d'u Sud jè scucchiáte amministrativamènde jndre 'na Cetate Speciale (Teukbyeolsi; 특별시; 特別市), 6 Cetate Metropolitane (Gwangyeoksi, singolare e plurale; 광역시; 廣域市), e 9 Provinge (do, singolare e plurale; 도; 道) de cui une a statute speciale. Le nome fornite sonde jndr'ô tagliáne, Revised Romanization, Hangul, e Hanja.

Cetate speciale[cangecange 'a sorgende]

  • 1 Seoul (Seoul Teukbyeolsi; 서울특별시; —特別市)

Cetate metropolitane[cangecange 'a sorgende]

  • 2 Busan (Busan Gwangyeoksi; 부산광역시; 釜山廣域市)
  • 3 Daegu (Daegu Gwangyeoksi; 대구광역시; 大邱廣域市)
  • 4 Incheon (Incheon Gwangyeoksi; 인천광역시; 仁川廣域市)
  • 5 Gwangju (Gwangju Gwangyeoksi; 광주광역시; 光州廣域市)
  • 6 Daejeon (Daejeon Gwangyeoksi; 대전광역시; 大田廣域市)
  • 7 Ulsan (Ulsan Gwangyeoksi; 울산광역시; 蔚山廣域市)

Provinge[cangecange 'a sorgende]

Provinge speciale autoguvernate[cangecange 'a sorgende]

  • 16 Jeju (Jeju Teukbyeol jachido; 제주특별자치도; 濟州特別自治道)

Note[cangecange 'a sorgende]

'Ndruche pure[cangecange 'a sorgende]

Otre pruggette[cangecange 'a sorgende]

Condrolle de autoritàVIAF (EN132441370 · ISNI (EN0000 0001 2308 8103 · BAV (ENITJA494/814 · LCCN (ENn79126802 · GND (DE4078029-6 · BNE (ESXX451274 (data) · BNF (FRcb11863345f (data) · J9U (ENHE987007554791505171 · NSK (HR000443042 · NDL (ENJA00573706 · WorldCat Identities (ENlccn-n79126802

Collegaminde fore a Uicchipèdie[cangecange 'a sorgende]

Predecessore State pe' innece de sveluppe umane Successore
Singapore 26º puèste Slovenie