Lènga swahili

Ce tìne probbleme sus 'a visualizzazzione de le carettere, cazze aqquà.
Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.
Disambiguazzione – Ce ste cirche otre segnefecate, 'ndruche Swahili (disambigue).


Swahili
Kiswahili
Parlate inTanzanie, Kenya, Uganda, Ruanda, Burundi, Congo (RDC), Somalie, Comore ('ngluse Mayotte), Mozambiche, Malawi, Oman.
Locutori
TotalePrima lènga: ~5 miglione
Seconna lènga: ~50-75 miglione
Classifecheno jndr'â lle prime 100
Tassonomie
FilogenesiNiger-Congo
 Congo-atlandiche
  Volta-congo
   Benue-congo
    Bantoide
     Bantoide meridionale
      Narrow bantu
       Cendrale
        G
         Swahili
Statute ufficiale
Ufficiale inAunìone Africane
bandiera Kenya
bandiera Tanzanie
Uganda Uganda
Regolate daBaraza la Kiswahili la Taifa (Tanzanie)
Codece de classificazione
ISO 639-1sw
ISO 639-2swa
ISO 639-3swa (EN)
Glottologswah1254 (EN)
Linguasphere99-AUS-m
Estratte in lènga
Dichiarazione universale dei diritti umani, art. 1
Watu wote wamezaliwa huru, hadhi na haki zao ni sawa. Wote wamejaliwa akili na dhamiri, hivyo yapasa watendeane kindugu.
Addò ète parlate 'a lènga swahili
Addò ète parlate 'a lènga swahili

Ô swahili[1] o kiswahili[2] (pronunge: suahìli, chisuahìli) ète 'na lènga bantu, d'a famigghie de lle lènghe niger-kordofaniane, spannute pe' 'na granna vanne de ll'Afriche oriendale, cendrale e meridionale. Ète 'a lènga naziunale de Tanzanie, Kenya e Uganda, nonché lènga ufficiale de ll'Aunìone Africane. Ô parlane cumme prime lènga cirche 5-10 miglione de crestiáne, e cumme seconna lènga cirche 80 miglione.[3] Inoltre, essenne 'ô swahili 'na lènga storecamènde legate ad 'u commerce maritteme, ce sonde comunetate de lènga swahili jindre assaje cetate ccu 'mbortànde puèrte pure fôre de ll'Afriche. 'Ndrucate 'a granne diffusione sove, e 'a parendele ccu le otre lènghe bantu, 'ô swahili svolge 'a funzione de lènga franghe jindre 'na granna vanne de ll'Afriche subsahariane.

'U nome "swahili" avène da ll'aggettive arabe sawahili (سواحلي), plurale de sawahil (سواحل), ca segnefeche "costiere" (da sahel, ساحل, "coste", ca ète 'a radice da cui avène pure 'u nome Sahel). Quiste aggettive hé storecamènde ppegghiàte 'a funzione ccu recanosce le popule d'a coste oriendale africane. D'a radice "swahili" ca stè inneche 'u popule avènene jindr'ô swahili 'na granna quandetate de costrutte; 'u nome "kiswahili", pe' esembie, ète quagghiate ausanne 'u prefisse "ki", ca ète prefisse de le nome de lle lènghe;[4] ci parle swahili avène ditte mswahili (ad 'u plurale waswahili);[5] e p'a stesse maniere uswahili ète 'a culture swahili, o 'a reggione javitàte da le popule de lènga swahili.

Destrebuzzione sciugrafeche[cangecange 'a sorgende]

Ô swahili ète 'a lènga madre d'u "popule swahili" o waswahili, 'nrealtate costituite da 'na granna varietate de etnie e culture de origgene africane, arabe, persiane e indiane. Quiste popule jàvite 'na longhe vanne d'a coste africane sus a ll'Oceane Indiane, d'a Somalie meridionale ad 'u Mozambiche settendrionale, se iacchie sus a 'nu munnde de isole cumme Zanzibar, Pemba, Mafia, Lamu, le Comore e pure 'u Madagascar. Quiste spannamènde respecchie 'u fatte ca 'a parole "swahili" avène da ll'arabe "popule d'a coste".

Cumme seconne, terze o quarte lènga, 'ô swahili ète parlate p'a granna vanne jndr'â ll'Africa subsahariane; certamènde jndr'â Tanzanie, Kenya, Uganda, Ruanda, Burundi, Congo (RDC), Somalie, Comore ('ngluse Mayotte), Mozambiche, Malawi, Zambia, Repubbleche Cendrafricane.

Seconne le stime, ce sonde cirche 5 miglione de madrelènga e otre 50 miglione de africane ca ausanoe cumme seconna lènga 'ô swahili, devendanne accussì 'a Lènga franghe de ll'Africa oriendale e de lle vanne 'nzeccate.

Lènga ufficiale[cangecange 'a sorgende]

Ô swahili ète 'a lènga ufficiale d'a Tanzanie, Uganda e d'u Kenya.

Dialètte e lènghe derivate[cangecange 'a sorgende]

Ce se 'ndruche 'a varietate culturale ed etneche de le popule ca parlane swahili cumme prime lènga, no s'hà ccu se sorprenne ca ce stonne assaje variande d'u luèche, o dialètte. Se distinguone comunemènde le seguende dialètte prengepále:

Alfabbète[cangecange 'a sorgende]

Le prime documènde scritte resalene a 'nu periode combrese 'mbrà 'ô spicciare d'u '600 e ll'inizie d'u '700 ed ausavane l'alfabbète arabe; 'a fume scritte de ôsce a die, de ause corrende, ause l'alfabbète latine.

Foneteche[cangecange 'a sorgende]

Le parole swahili sonde quase totte chiane, cioè l'accinde cade sembre sus 'a penurteme sillabe. Generalmènde, stù fatte imbleche ca sije accindate 'a penurteme vocale d'a parole; tuttavije, ce sonde case jindre cui pòte ccu esse "accindate" 'na conzonande. Quiste vale pe' esembie pe' mbwa ("cane"), jindre cui se enfatizze 'a m, o nne ("quàtte") jindre cui se enfatizza 'a prime n. Vocaele conzonande se pronungiane n'genere n'mode assaje auguale ad 'u tagliáne.

Vocale[cangecange 'a sorgende]

Vocale Suène (cchiù o mène)
a cumme jindr'ô tarandíne "jatte"
e cumme jindr'ô tarandíne "terre"
i cumme jindr'ô tarandíne "lìbbre"
o cumme jindr'ô tarandíne "core"
u cumme jindr'ô tarandíne "fusce"

Conzonande[cangecange 'a sorgende]

Conzonande Suène (cchiù o mène)
b cumme jindr'ô tarandíne
d cumme jindr'ô tarandíne
f cumme jindr'ô tarandíne
g cumme jindr'ô tagliáne gatto
h cumme jindr'ô 'nglise hat
j cumme 'a g jindr'ô tagliáne gioco
k cumme 'a c jindr'ô tarandíne casère
l cumme jindr'ô tarandíne
m cumme jindr'ô tarandíne
n cumme jindr'ô tarandíne
p cumme jindr'ô tarandíne
r cumme jindr'ô tarandíne
s cumme jindr'ô tarandíne sonde
t cumme jindr'ô tarandíne
v cumme jindr'ô tarandíne
w cumme jindr'ô 'nglise week
y cumme jindr'ô 'nglise yes
z cumme 'a s jindr'ô tagliáne asola

Se pòte ccu 'ndruche ca non ge combarene le conzonande q e x; 'a c combare sule jndr'â combinazione ch ('ndruche d'abbasce).

Combinazione de lettere ccu foneteche speciale[cangecange 'a sorgende]

Combinazione Suène (cchiù o mène)
ch cumme 'a c jindr'ô tarandíne cià
dh cumme 'u th jindr'ô 'nglise either
gh quase auguale ad 'a r frangese
kh quase auguale ad 'u ch jindr'ô tedesche Bach
ng' cumme jindr'ô 'nglise sing
ny cumme jindr'ô 'nglise canyon
sh cumme sc jindre scienze
th cumme jindr'ô 'nglise think

'A lettere m, ce ète sckaffàte apprìme a n'otra conzonande deverse da w, avène enfatizzate e fàce ccu nàsce 'na sillabe, ca eventualmènde pòte ccu pigghie l'accìnde, cumme jindre mzuri. Ô stesse se pòte ccu dice p'a n ce ète sckaffàte apprìme de 'na conzonande deverse da y (ccu l'eccezione d'a combinazione speciale ng', jindre cui 'a n non g'avène maje enfatizzate).

Note[cangecange 'a sorgende]

  1. Seconne alcune fonde (pe' esembie [1]), 'a dizione corrette jindr'ô tarandine ha ddà esse "'u swahili", essenne 'a "w" jindre quiste case 'na mmienzeconzonande cumme 'a "u" de "suadende"; quèste posizione non g'ète tuttavije uneversalmènde recanosciute. L'artichele "ô" avène ausate jindre 'na granna varietate de pubblicazione autorevole, 'ngluse guide turisteche (pe' esembie Routard, v. [2]), 'ngeclopedije (pe' esembie Encarta, v. [3]) e teste sciendìfeche (v. pe' esembie Basil Davidson, 'A rescupirte de ll'Africa, Feltrinelli 1963.
  2. 'A parole "kiswahili" ète 'u nome swahili d'a lènga, ausate sule jindre picche case jindr'ô tarandine. Jindr'ô passate, le teste jindr'ô dialètte tarandine honne ausate pure le denominazione suahili o suaheli.
  3. L Marten, "Swahili", jindre Encyclopedia of Language and Linguistics, 2ª ed., Elsevier 2005
  4. Pe' esembie, 'a lènga tagliáne jindr'ô swahili se chiame kiitaliano
  5. Jindr'ô swahili, le prefisse m-/wa- se ausane a 'na classe de sostandive referite a crestiáne o anemale, respettivamènde pe' quagghià 'u singolare ed 'u plurale.

Bibbliografije[cangecange 'a sorgende]

'Ndruche pure[cangecange 'a sorgende]

Collegaminde fore a Uicchipèdie[cangecange 'a sorgende]