Dhaka

Ce tìne probbleme sus 'a visualizzazzione de le carettere, cazze aqquà.
Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.


Dhaka
amministrazioni
ঢাকা Dhaka
Stato: bandiera Bangladesh
Coordinate: 23°42′N 90°22′E / 23.7°N 90.366667°E23.7; 90.366667
Superficie 304 km²
Crestiàne 7.000.000  (2008)
Denzetà 23026 ab./km²
Prefisso tel 02
Nome javetande Bangali
Sinnache Sadeque Hossain Khoka

Site istituzionale [www.dhakacity.org ]

Dhaka (bengalese: ঢাকা, pure traslitt. jndre Dhâkâ o Dakka) jè 'a capitale ed 'a cetate cu cchiù crestiáne d'u Bangladesh ed 'u capeluèche d'u destritte de Dhaka.

Se iacchie sus 'u jume Buriganga, 'nu canale d'u jume Dhaleshwari, jndr'ô côre d'a reggione cu 'a cchiù granna coltivaziune de iuta d'u munne. Jè 'u cindre 'ndustriale, commerciale e amministrative d'a naziune, e jè 'nu 'mbortande snode d'u commerce d'u rise, seme oleifere, zucchere e . Dhaka jè famuse pè 'u soje artigianate, ca 'nglude prodotte tessile e fatijate d'a iuta.

Storie[cangecange 'a sorgende]

Sadarghat, une de le puèrte cchiù 'mbortande ed andìche
'U forte Lalbagh, jndr'ô cindre de Dhaka

'A storie de Dhaka resale a ll'anne 1000, me 'a cetate ha raggiunde 'a glorie cumme capitale d'u Bengala sutte 'a dinastie Moghul. A quèdde epoche ère pure canosciute cumme Jahangir Nagar n'onore de lle 'mberatore Mughal Jahangir.

'A cetate scè sutte 'u condrolle d'a Gran Bretagne jndr'ô 1765. Devende capitale d'u Pakistan oriendale jndr'ô 1947.

'U 21 febbrare 1952 studende ed attiviste polìteche furene accise quanne 'a polizie pakistane ha apìrte 'u fuèche sus a lle protestande ca chiedevane pè 'a lòre lènghe native, 'u Bengalese, le stesse diritte de ll'Urdu. Pè fà ccu commemore le martire, ha state quagghiate 'u Shaheed Minar. 'U monumènde ha state squasciate duranne 'a uerre d'u 1971, e quagghiate n'otra vote dope le 'ndependenze d'u Bangladesh. Ôsce 'u Shaheed Minar jè 'u cindre de totte le attività culturale d'a cetate.

Jndr'ô 1971 'a cetate devende capitale d'u nuève state 'ndependente d'u Bangladesh. Jè ôsce canosciute cumme Dhâkâ.

'A Dhaka de ôsce a die jè crisciùte assaje velocemènde e jndre 'na maniere desordinate, pure fore d'a Cetate Vècchie, pè colpe de lle 'mbrovvise forte aumènde d'a popolazziune dovute a granne flusse da le vanne rurale. 'A Cetate Vècchie cu 'u soje 'mbortande puèrte e le deverse site storeche se pòte angore ccu visite jndr'à vanne meridionale d'a muderne e desordinate cetate.

Ôsce a die[cangecange 'a sorgende]

'Nu mercate chiene chiene de crestiáne

'A cetate jè scucchiáte jndre dice college elettorale parlamendáre. 'U partite ca vinge le eleziune parlamendáre solitamènde tende ccu vinge pure 'na granna vanne de le segge a lle 'nderne d'a capitale.

Gulshan, Dhanmondi e Banani sonde le cchiù granne quartiere residenziale. Motijheel jè 'u cchiù 'mbortande quartiere finanziarie, e jndre a jidde se iacchene 'u quartier generale d'a cchiù granna vanne de le banghe e de le aziende d'u paise, accussì cumme quidde d'a Bangladesh Bank, pure ce assaje uffice sonde state da picche timbe spustate a Gulshan. A Ramna se iacchiene 'nvece 'u Segretariate, addò se iacchiene 'a cchiù granna vanne de le ministere d'u guverne, le javitaziune de le cchù 'mbortande funzionare de guverne, e jè pure sede d'a Corte Supreme.

'U 17 aguste 2005 'a cetate jè state colpite da 'na serie de esplosiune jndr'ô stesse timbe (se penze ca èrene cchiù o mène 500 esplosiune jndre totte 'a naziune), probabbilmènde ad opere de terroriste. 'Nu gruppe estremiste [[Islam|islameche], Jamaat-ul-Mujahideen ha revendecate 'a responsabbiletà.

Shahid Sriti Stombho - Sohrawardy Uddan

Curiosità[cangecange 'a sorgende]

Fù jndr'ô stadie d'a cetate de Dhaka ca Oriana Fallaci disse da aví pigghiate parte a ll'esecuzione barbare de dodice uagnùne a colpe de baionette. Quiste orribile fatte sarebbe avvenùte ad 'a presenze de vendimile spettatore musulmane ca da le tribune applaudivane lucculànne: Allah akbar, Die jè granne! Pure 'nu uagnungèlle se penze ce aví perse 'a vite mendre acchiave ccu ajute 'u soje frate. A jidde e penze ca honne cazzate 'a cápe cu le scarpone militare, pure ce non g'ète date ccu sape cumme maje sarebbe state conzentite a 'nu uagnungèlle ccu esse presende sus 'u cambe da sciùeche addò le uagnùne avèvane ccu esse giustiziate. 'A crude testimonianze jè pigghiate da 'u famuse lìbbre d'a Fallaci: "La rabbia e l'Orgoglio", 'nderamènde ispirate da 'u soje indense sendimènde andislameche.

Trasporte[cangecange 'a sorgende]

Jndr'à lle vicinanze d'a cetata se iacchie l'Aeropuèrte 'Ndernazionale Zia

Istruzione[cangecange 'a sorgende]

Otre pruggette[cangecange 'a sorgende]

Collegamende sus a indernette[cangecange 'a sorgende]