Lènga tedesche

Ce tìne probbleme sus 'a visualizzazzione de le carettere, cazze aqquà.
Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.


Tedesche
Deutsch
Parlate inGermanie, Austrie, Svizzere, Lussemburghe, Provinge autonome de Bolzano (Itaglie) Comunetate germanofone d'u Belge, Liechtenstein. Ète pure recanosciute cumme minoranze lènguisteche jindre otre statère europèe, mendre avène parlate da emigrande tedesche jindre assaje statère d'u munne (prevalentemènde jndr'â lle Americhe ed jindre alcune isole de ll'Oceanie) ed jindre ex possedimènde coloniale (Namibie Togo Tanzanie Camerun e jindre alcune isole d'u pacifeche). Parlate assaje pure jindre: Canada, Brasile, Russie. Jindre totte le scole de ll'obbleghe fine a lle prime doje anne de scole superiore jndr'â provinge de Trende (Itaglie), se iacchie l'obbleghe ccu studie 'u tedesche.
Locutori
Totale110 miglione e quase 200 miglione (cumme otra lènga)
Classifeche11
Otre 'nformazione
ScrettureLatine (d'apprìme pure Fraktur e Sütterlin)
TipeSVO flessive
Tassonomie
FilogenesiIndoeuropee
 Germaneche
  Occidendale
   Tedesche
Statute ufficiale
Ufficiale inbandiera Aunìone europee[1]

Germanie Germanie
bandiera Austrie
bandiera Svizzere
Liechtenstein Liechtenstein
Ìrte Adige/Südtirol (Itaglie)[2]
bandiera Bèlge
bandiera Lussemburghe
Codece de classificazione
ISO 639-1de
ISO 639-2ger
ISO 639-3deu (EN)
Glottologstan1295 (EN)
Estratte in lènga
Dichiarazione universale dei diritti umani, art. 1
Alle Menschen sind frei und gleich an Würde und Rechten geboren. Sie sind mit Vernunft und Gewissen begabt und sollen einander im Geiste der Brüderlichkeit begegnen.

Distribuzzione sciugrafeche d'u tedesche
'A diffusione d'a lènga tedesche jndr'ô 1929
'A diffusione de ôsce a die d'u tedesche jndr'â Europe

'U tedesche (Deutsch; ['dɔʏtʃ]) ète 'na lènga indoeuropea appartenènde ad 'u rame occidendale de lle lènghe germaneche.

Ète 'a lènga ccu 'u cchiù granne numere de parlande native de ll'Aunìone europèe,[3] parlate cumme prime lènga e recanosciute cumme lènga ufficiale jndr'â Germanie, jndr'â ll'Austrie, jndr'ô Lussemburghe, jndr'ô Belge, jndr'ô Liechtenstein ed jndr'â Svizzere addò, specialmènde jndr'â vanne settendrionale, se parle 'na variande canosciute cumme svizzere tedesche.

A lle 'nderne d'u gruppe germaneche ète 'a lènga cchiù diffuse jndr'ô munne nnande a lle 'nglise.

Parendele ccu otre lènghe germaneche[cangecange 'a sorgende]

Ce sonde assaje parole tedesche ca sonde mbarendate ccu quèdde 'nglisie (recordande ca le doje lènghe fàcene parte d'a stesse famigghie lènguisteche). Assaje de lòre sonde facilmènde idendifecabbele e tènene pratecamènde ô stesse segnefecate. 'Mbarticolare alcune parole condrassignate ccu * se pronungiane jndr'ô stesse mode me avènene scritte jindre 'nu mode deverse.

TEDESCHE 'NGLISE TRADUZIUNE
Winter winter 'nvìerne
Sommer summer estate
beste/r best 'u mègghie
grün green verde
haben (to) have ccu tène
Finger finger dite
Bett bed lette
Haus* house case
Hund, Dogge hound, dog cane
Eis* ice ghiacce
Hallo hello cià
lachen laugh ccu ride
Schiff ship sckife
singen, sang, gesungen sing, sang, sung cande, candai, candate
gut good bbuène
Fuchs fox vurpe
Mann man omme
Maus* mouse topo
zwanzig twenty vinde (numere)
Buch book lìbbre
kalt cold fridde
kühl cool frische
Fisch* fish pìsce
warm warm calle
trinken, trank, getrunken drink, drank, drunk beve, bevve, bevute
Wald wood / forest vosche
wild wild servagge
machen, machte, gemacht make, made, made fazze, fàce, fatte
gehen, ging, gegangen go, went, gone scé, sciùte, sciùte
Brot bread pane
Apfel apple mulèdde
Garten garden sciardìne
Gold gold ore
Feuer fire fuèche
Wasser water acque
Hundert hundred cinde
Tausend thousand mille

Alcune parole tènene conzonande deverse jindre quiste lènghe e stù fatte ète dovute ad 'a rotazione conzonandeche de ll'ìrte tedesche.[4] Pe' esembie jindre assaje parole 'mbarendate 'a consonande "b" 'ndervocaleche d'u tedesche ète rese d'a "v" de lle 'nglise.

Tedesche: Liebe (amore) >> 'Nglise: love

Tedesche: geben (dare) >> 'Nglise: (to) give

Quiste avvène inoltre ccu 'a sibilande "ff" ca jndr'â lle 'nglise ète rese ccu "p" e jndr'â "ss" ca jndr'ô 'nglise ète rese ccu "t"

Tedesche: Schiff (sckife) >> 'Nglise: ship

Tedesche: lassen (lassà) >> 'Nglise: let

Combrondanne 'a lènga olannese ccu quèdde tedesche e quèdde 'nglise se pòte ccu tramìende jindre jèdde 'nu "grade" 'ndermedie. Sckaffame ttré semblice esembie ccu osserve ô cange conzonandeche:

TEDESCHE OLANNESE 'NGLISE
vergessen (demendeche) vergeten (to) forget
geben (dare) geven (to) give
helfen (ccu ajute) helpen (to) help
gut (bbuène) goed (pron. gut) good
Buch (lìbbre) boek (pron. buk) book

Pure jndr'â grammateche se pòte ccu tramìende quèste caratteristeche: l'olannese 'nfatte conzerve alcune declinazione e coniugazione caratteristeche d'u tedesche, me jindre assaje case se ausane forme semblifecate cumme jndr'ô 'nglise.

Pur essenne 'na lènga germaneche muderne 'u tedesche hé cunzervate cchiù caratteristeche de lle lènghe indoeuropee andìche respette ad otre lènghe indoeuropee muderne, pe' eseesembie le case e ttré genere, ca 'a fàcene devendà pe' alcune verse paragonabbele a lènghe cumme 'u latine, pure ce non g'ète state accussì conzervative cumme, pe' esembie, le lènghe slave, ca jindre alcune case tènene cchiù case d'ô stesse latine ('a lènga pulacche tène sètte case: hé perse l'ablative, me hé conzervate strumendale e locative ca 'u latine classeche avève già perse).

Destrebuzzione sciugrafeche[cangecange 'a sorgende]

Jndr'â Itaglie 'u tedesche ète recanosciute cumme lènga ufficiale reggionale 'nzieme a 'u tagliáne jndr'ô Trendine-Ìrte Adige, addò avène parlate prevalentemènde (sule) jndr'â Provinge autonome de Bolzano. Tène pure 'ô status de couffecialetate jndr'â Val Canale jndr'ô Friuli-Venezia Giulia.

Dialètte ascrivibbèle ad 'a famigghie lènguisteche d'u tedesche sonde parlate da lle minoranze walser d'u Piemonte e d'a Valle d'Aosta, da quèdde mochene d'u Trendìne e da quèdde carnico-germaneche de Sauris, Timau jndr'ô Friuli e Sappada jndr'ô Veneto. Sembre ad 'a famigghie de lle lènghe germaneche appartène 'a lènga cimbre, parlate d'a minoranze lènguisteche de le cimbre ca se iacchije 'mbrà Veneto e Trendìne.

'U tedesche avène pure parlate jindre vanne d'a Romanie, d'a Pulonie (Voivodate de Opole), de ll'Alsazie e d'a Lorene (Frange) ed ète parlate jndr'â lle Statère Aunìte jndr'â statère de Nuève York, Pennsylvania e Ohio. Pure ex possedimènde coloniale d'a Germanie, cumme pe' esembie 'a Namibie, tènene 'na segnefecative percenduale d'a popolazzione ca angore ôsce parle 'u tedesche.

Ccu cirche 112 miglione de parlande destrebbuite jindre 38 statère ète 'na lènga pluricendreche cumme le 'nglise. Ce sonde isole lènguisteche jindre totte le continènde e alcune de quèste comunetate ce stonne da deverse sèchele.

Seconne Ethnologue, 'a lènga tedesche ète 'a 11ª lènga parlate cumme prime lènga pe' dimenzione; jèdde ète parlate jindre comblessivamènde 43 pajèsere da 90,3 miglione de crestiáne.[5]

'U tedesche cumme lènga ufficiale:[6]
  1. Germanie Germanie
  2. bandiera Austrie
  3. bandiera Bèlge (lènga ufficiale jndr'â Comunetate germanofone d'u Belge)
  4. Danemarche Danemarche (lènga ufficiale reggionale)
  5. Itaglie Itaglie (lènga ufficiale jndr'â ll'Ìrte Adige)
  6. Liechtenstein Liechtenstein
  7. bandiera Svizzere
'U tedesche cumme lènga naziunale o otre lènga parlate:[6]
  1. bandiera Argendine
  2. bandiera Australie
  3. bandiera Bèlge (jndr'â provinge de Liegi, lassanne da 'na vanne 'a Comunetate germanofone d'u Belge)
  4. bandiera Bosnie-Erzegovine
  5. bandiera Brasile
  6. bandiera Canada
  7. bandiera Cile
  8. bandiera Colombia
  9. bandiere Croazie
  10. bandiera Rep.Ceche (ausate pure 'u ceche)
  11. bandiera Ecuador
  12. bandiera Estonie
  13. Finlandie Finlandie
  14. bandiera Frange
  15. bandiera Ungherie
  16. Isdraele Isdraele
  17. bandiera Kazakistan
  18. bandiera Kirghizistan
  19. bandiera Lussemburghe (lènga naziunale)
  20. Moldavie Moldavie
  21. bandiera Mozambico
  22. bandiera Namibia
  23. bandiera Paraguay
  24. bandiera Filippine
  25. bandiera Pulonie (ausate cumme seconna lènga)
  26. bandiera Porto Rico
  27. Romanie Romanie
  28. Russie Russie
  29. bandiera Slovacchie (ausate pure l'ungherese od ô slovacche)
  30. bandiera Slovenie
  31. bandiera Sud Afriche
  32. bandiera Tagikistan
  33. Itaglie Itaglie (lènga reggionale e ccu l'obbleghe ccu esse studiate jndr'â lle scole d'u Trendìne)
  34. bandiera Ucraine
  35. bandiera Emirate Arabe Aunìte
  36. bandiera Statère Aunìte d'Americhe
  37. Uruguay Uruguay
  38. bandiera Uzbekistan
  39. bandiera Venezuela (cumme 'u dalètte alemán coloniero)

Premie Nobel pe' 'a letterature jndr'â lènga tedesche[cangecange 'a sorgende]

Note[cangecange 'a sorgende]

  1. 'U tedesche ète une de lle 23 lènghe ufficiale de ll'Aunìone europèe. Inoltre, 'nzieme a 'nglise e frangese, ète une de lle 3 lènghe procedurale ausate da lle organe de ll'UE.
  2. Teste aunifecate de lle legge sus a 'ô statute speciale pe' 'u Trendìne - Ìrte Adige (PDF), su regione.taa.it, p. 28. URL conzultate il 12-12-2009.
  3. German Language Guide, su germanlanguageguide.com. URL conzultate il 12-12-2009.
  4. Pe' 'u conzonandisme tedesche se pòte tramìende Fausto Cercignani, The Consonants of German: Synchrony and Diachrony, Meláne, Cisalpino, 1979.
  5. Ethnologue Statistical Summaries
  6. 6,0 6,1 Ethnologue report for language code: deu

'Ndruche pure[cangecange 'a sorgende]

Otre pruggette[cangecange 'a sorgende]

Il parametro "" non corrisponde a nessun progetto riconosciuto dal template

Collegamiende fore a Uicchipèdie[cangecange 'a sorgende]

Dizziunarie online[cangecange 'a sorgende]

Grammateche[cangecange 'a sorgende]