Mundagne

Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.
Disambiguazzione – Ce ste cirche otre segnefecate de Mundagne, 'ndruche Mundagne (disambigue).
'Na catene monduose
'Mbiande de seggiovie
Becharof National Wildlife Refuge, Alaska
'U Monde Everest, 'u monde cchiù ìrte d'u munne
'U Chimborazo viste da est
Condrafforte nord d'u Monde Volturino (Monde d'a Madaléne)

'Na mundagne jè 'nu rilieve d'a superficie terrestre ca se spanne suse a 'u terrene circunnate jndre 'na vanne limitate. Seconne le convenzione europee 'a ìrtezze sove ha ddà esse cumme mineme 600 metre sus a 'u levèlle d'u mare, (slm) e l'aspette suve ha ddà esse almene pe' 'na vanne 'mbervije[1]

'N'senze analoggeche se parle de mundagne pure ce se 'stè parle de le rilieve che sa iacchijene sus a lle otre pianete o suse a lòre satellite.

'A mundagne jè formate da 'na mesckulanze de terre e chianghe ca avène fôre d'a superficie d'a Terre; jèdde pòte arrevà pure a punde assaje ìerte. Non g'ète facele javetà jndre vanne monduose p'u fatte ca 'u clime, de 'mbìerne, jè assaje fridde e jè facele acchijà neve e ghiacce. Duranne l'estate le ghiacciaie tendene a squagghiarse e a conzumà le chianghe sus a cui se iacchijene. Le anemale tipece de le vanne mundane europee sonde le stambecche, le marmotte e le camosce e, 'mbrà le chiande, avènene spesse associate a l'ambiende mundane le genziane, larice, stèdde alpine ed abete[2].

Definizione e terminologgije[cangecange 'a sorgende]

A seconne de le varie necessetate, ce sonde ttréde definizione de mundagne: convenzionale, tradizionale e statisteche.

Pe' quidde ca arreguarde 'a definizione convenzionale s'ha ddà arrecordà ca le requisite innecate da jèdde (ìrtezze de almène 600 metre ed aspette almène pe' 'na vanne 'mervie) honne ddà esse soddesfatte condemboraneamènde. 'Nfatte 'na vanne d'a superficie terrestre acchijate suse a le 600 m s.l.m., me senze niscune asperetate d'u terrene, avène definite [ìrtechiane]] e 'nu rilieve ca non ge raggiunge le 600 metre de ìrtezze pòte ccu jèssere definite colline[1].

Passame mò a conziderà 'a definizione tradizionale. Nonostande le convenzione, avìme ddà tenè presende ca, accumenzanne da le epoche cchiù andìche, 'a parole monde evoche jndr'â cápe de l'omme 'na mesckulanze de idee ca prescinde d'a possebiletate prateche de mesurà l'ìrtezze de le rilieve. Accussì quanne l'omme ha date nome a le luèche ca 'ô circunnavane, ha ausate 'a parole monde 'mbase a le idee ca jèdde le evocave, cumme pe' esembie 'a difficoltate de arrevà ad 'a cime, 'a vicinanze a 'u cièle, l'inaccessibeletate de quaccheddune versande. Jndr'â toponomasteche tagliáne accussì sonde ditte "monde" alcune rilieve aspre e da 'u carattere 'mbervie, pure ce non ge raggiungene l'ìrtezze de 600 metre; sonde inoltre chiamate "colle" pure rilieve cchiù ìrte de le 600 metre, quanne quiste non ge tènene parete de chianghe o forme dirupate. Esembie classece sonde 'u Monde Circeo e 'u Monde Conero, promondorije da l'aspette aspre, conzidarate monde pure ce pe' alcune decine de metre non ge raggiungene l'ìrtezze convenzionalmènde previste. Esembie opposte jè costituite da le Langhe, ca superane le 600 m s.l.m., me ca non ge sonde particolarmènde 'mbervie, né assaje sporgende da 'u terrene e pe' quiste raggione sonde conziderate colline.

Pe' spiccià arrecurdame 'a definizione statisteche de mundagne. Jndr'â cartografije e jndr'â statisteche jè necessarie ppegghià criterie de semblifecazione respette sije ad 'a definizione convenzionale, sije ad 'a toponomasteche. 'N'relazione ad 'u classeche scucchiamènde jndre ttréde vanne d'u territorie jndre mundagne, colline e chianure, 'nfatte, 'a legende de le carte fiseche e le studie statistece ausane 'u termine mundagne vôlene 'ndennere 'a vanne de territorie acchijate suse a le 600 m s.l.m., 'ndependentemènde da 'u carattere 'mbervie e da 'u nome tradizionale.

'Nu 'nzieme de muntagne 'nzeccate e collegate 'mbrà de lòre pigghie 'u nome de massicce monduose, de gruppe monduose o de catene monduose.

Pe' spiccià s'ète solite a fè 'na distinzione jndre vasce mundagne e ìerte mundagne, innecanne generalmènde cumme quote de scucchiamènde le 1.500 m s.l.m.

Vette de 'na mundagne[cangecange 'a sorgende]

'A vanne cchiù elevate d'a mundagne avène generalmènde chiamate vette o cime. 'Na mundagne pòte tenè une o cchiù vette. A quiste proposite l'UIAA, ausanne 'u cungette de prominenze topografeche ha ditte ca se parle de vette (summits) distinde ce 'a prominenze jè almene uguale a 30 m ed 'nvece se parle de mundange (mountains) distinde ce 'a prominenza jè almene auguale a 300 m. Vale accussì 'a seguende tabelle:

Termine Prominenze
suttecime (o andicime) < 30 m
vette 30 m o cchiù
mundagne 300 m o cchiù

Le evenduale elevazione secondarie ca non ge raggiungene 'a prominenze necessarie pòtene chiamarse andicime oppure vette secondarie.[3]

S'ha però ddà osservà ca jndr'â lènga tagliáne l'ause de quèste definizione pòte lassà quacche vôte resultate 'nu picche cumblecate; assaje rilieve canosciute cumme mundagne sije jndr'â cartografije ca jndr'â parlate comune arresultane 'nfatte redotte a semblece vette. Pe' esembie 'u Monde Saccarello (2.200 m), 'u rilieve cchiù ìrte d'a Liguria, tenènne 'na prominenze topografeche de sule 164 m respette a 'u Passe Basera (2.036 m), vide luäte 'a proprije qualifeche de mundagne.[4]

Vanne de 'na mundagne[cangecange 'a sorgende]

Pe' descrivere 'na mundagne se pòtene ausà varie elemende c'a pòtene furmà:

  • vette o vette (pl.) seconne le definizione lassate d'apprìme;
  • andicime, suttecime, vette secondarie: elevazione ca non ge tènene 'a prominenze necessarie pe' jèssere chiamate vette;
  • spalle: fianghe de 'na mundagne assaje pronungiate;
  • creste: approssemanne 'na mundagne a 'na piramide 'a creste corresponne ad 'ô spigole d'a figure sciumetreche;
  • gendarme: pinnachele de chianghe sus a 'u fianghe o sus 'a creste d'a mundagne;
  • versande: sembe approssemanne 'a mundagne a 'na piramide le versande corresponnene a le fazze d'a stesse; ogneddune de quiste ha ddà tenè 'na deverse esposizione a seconne d'u proprije oriendamènde respette a le punde cardenale.
  • passe (o valiche): 'u punde cchiù vasce 'mbrà doje mundagne ca permette de attraversarle.
  • péte: punde cchiù vasce de 'na mundagne.

Ìertezze[cangecange 'a sorgende]

L'ìrtezze de 'na mundagne avène definite cumme 'a distanze vertecale d'a vette d'a stesse e fine ad arrevà ad 'u levèlle medie d'u mare. 'A cchiù ìrte mundagne d'a Terre jè 'u Monde Everest, de 8.850 m s.l.m. seconne 'a mesurazione fatte da satellite jndr'ô 2002;[5] se iacchije jndr'â cchiù 'mbortande catene monduose d'a terre, l'Himalaya ca scucchie Indie, Nepal e Bhutan d'a Cine.

Cumme alternative ad 'a definizione ca avìme lassate se pòtene ausà pure otre definizione: accumenzanne da 'u cendre d'a terre oppure d'a base d'a mundagne stesse. 'Nfatte pe' vije d'u regonfiamènde equatoriale le mundagne ca se iacchijene cchiù 'nzeccate a l'equatore tènene 'na cchiù granna distanze da 'u cendre d'a terre. Inoltre 'na mundagne pòte avenè fôre da 'nu funnale oceaneche acchijate d'abbasce a 'u levèlle d'u mare.

Jndre 'stù mode 'u Monde Chimborazo, jndr'ô Ecuador, jè 2.150 m cchiù lundàne de l'Everest respette a 'u cendre d'a Terre me cu 6.272 m non g'ète mmanghe 'u picche cchiù ìrte de le Ande. Inoltre 'u Mauna Loa resulte cchiù ìrte de l'Everest ce 'ô mesurame accumenzanne d'a base sove sus a 'u funnale oceaneche me no ce e mesure 'a vette sove accumenzanne da 'u livèlle d'u mare.

Pe' spiccià, parlanne de le mundagne extraterrestre 'a cchiù ìrte mundagne d'u sisteme solare jè l'Olympus Mons, ca se iacchije sus a Marte, cu cchiù o mène 24.000 metre de ìrtezze.

Prominenze[cangecange 'a sorgende]

Pe approfondimende, 'ndruche 'a vôsce Prominenze topografeche.

Pe' recanoscere le 'mbortanze de 'na mundagne avène pure fatte trasère 'u cungette de prominenze topografeche. Quèste definizione ne pòte dìcere quanne 'na mundagne sije isolate oppure quanne jè prevalènde sus a quidde ca se iacchijene 'nzeccate a jèdde.

Alpinisme[cangecange 'a sorgende]

Sus a quacche mundagne jè assaje difficele 'nghianà, e quaccheddune tènene viste spettacolare. Pe' quiste alcune crestiáne apprezzane l'attivetate de l'alpinisme, arrambecate sportive e trekking. Le mundagne sonde pure 'u luèche addò se pratecane alcune sport 'mbìernale (sci alpine, sci alpinisme, sci escursionisme, sci nordeche ecc.) e mete de vacanze definite sumáne vianghe.

Pe approfondimende, 'ndruche 'a vôsce Alpinisme.

Note[cangecange 'a sorgende]

  1. 1,0 1,1 Ende Tagliáne d'a Mundagne - 'A definizione de mundagne jndr'â Europe (PDF)
  2. Ca pure a le latitudine de l'Europe cendrale e settendrionale criscene bbuène assaje pure jndr'â chianure.
  3. Pe' esembie 'a Punde Dufour se presende cumme 'na creste comboste d'a vette prengepále e da doje andicime: Ostspitze e Grenzgipfel.
  4. Quote altimetreche pigghiate da Alpe Maritteme e Ligure scale 1:50.000, ed. Istitute Sciugrafeche Cendrale, Torino
  5. Pe' 'nu descorse cchiù approfunnite sus 'a ìertezze de quèste mundagne, se pòte vedè 'a vôsce Everest, ad 'u paragrafe Ìertezze de l'Everest

'Ndruche pure[cangecange 'a sorgende]

Otre pruggette[cangecange 'a sorgende]

Collegaminde fore a Uicchipèdie[cangecange 'a sorgende]

Mundagne sus a Open Directory Project (Segnala sus a DMoz 'nu collegamende ca cendre cu l'argomende "Mundagne")