Zumbe a 'u condenute

Pajèsere Vasce

Coordinate: 52°19′N 5°33′E
Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.
Pajèsere Vasce
Je maintiendrai (FR)
(Ije hagghie a mandène)
Pajèsere Vasce - Localizzazione
Pajèsere Vasce - Localizzazione
Date amministrative
Nome combletePajèsere Vasce
Nome ufficialeNederland
Lènghe ufficialeNederlannese
Otre lènghefrisone, papiamento
CapitaleAmsterdam1  (738 763 ab. / 2004)
Politiche
Forme de governeMonarchie costituzionale
ReggineGuglielmo Alessandro d'Orange-Nassau
Prime MinistreMark Rutte
'Ndipendenze30 scennàre 1648
d'a Spagne
Trasute jndr'à l'ONU10 decèmmre 1945 2
Trasute jndr'à l'UE25 marze 1957. Membre funnatore
Superficie
Totale41.526 km² (131º)
% de le acque18,41%
Popolazzione
Totale16.357.000 ab. (2007) (59º)
Denzetà394 ab./km²
Nome de le javetandeTemplate:AggNaz/Pajèsere Vasce
Sciugrafije
ContinendeEurope
Fuse orarieUTC+1
UTC+2 jndr'à ore legale
Economie
ValuteEuro
PIL (nominale)675,375 milione de $ (2008) (20º)
PIL pro capite (nominale)40,557 $ (2008) (10º)
ISU (2007)0,964 (alto) ()
Varie
TLD.nl, .eu
Prefisse tel.+31
Sigle autom.NL
Late de guideDestre (↓↑)
Inne nazionaleHet Wilhelmus
Feste nazionale30 aprile (Koninginnedag)
Pajèsere Vasce - Mappe
Pajèsere Vasce - Mappe
1L'Aia jè 'a sede d'u guverne.
2 jè une de le 51 state membre ca honne date vite a ll'ONU jndr'ô 1945.
 

Le Pajèsere Vasce (denominaziune ufficiale jndr'à lènga nederlannese: "Nederland") sonde 'nu State membre de ll'Aunìone europèe, acchiate jndr'à ll'Europe occidentale, confinante a sud cu 'u Belge, a est cu 'a Germanie e a nord e ad ovest jè vagnate da 'u mare d'u Nord. Lòre stonne a furmà 'a vanne premgepàle d'u Regne de le Pajèsere Vasce, ca combrende pure le isole caraibeche de Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius e Sint Maarten. Assaje spesse quiste Paise ète tradiziunalmènde chiamate Olanne, idendifecannole cu 'a reggione storeche sus a cui 'u regne se spanne, sije jndr'à lènga tagliàne ca jndre 'nu munne de otre lènghe straniere. Quèste denominaziune, ca jève assaje deffuse jndr'ô passate, non g'ète corrette, pe' 'a raggione ca 'a parole Olanne stè ccu inneche 'na reggione, scucchiáte jndre dò provinge chiamate Olanne Meridionale e Olanne Settendrionale, ca jè sule 'na vanne de le Pajèsere Vasce.

'A capitaleAmsterdam, me 'u guverne, 'u parlamènde ed 'a residenze d'u sovrane se iacchiane totte a L'Aia (Den Haag), addò tènene pure sede 'a Corte 'ndernazionale de giustizie ed 'u Tribunale penale 'ndernazionale recentemènde istituite.

Le Pajèsere Vasce sonde 'mbrà lle State membre funnatore d'a CECA, d'a CEE, e de ll'Aunìone europèe. Ôsce a die 'u sovrane jè 'a reggine Beatrice, mendre 'u prime ministre jè Mark Rutte.

Pajèsere Vasce e Olanne

[cange | cange 'a sorgende]

Jndre 'nu mode quase auguale a quanne accade pe' 'u Regne Aunìte ca ète spesse chiamate "Gran Bretagne" o "Inghiltèrre" ('a Gran Bretagne e l'Inghiltèrre jndr'à realtate sonde sule 'na vanne d'u Regne Aunìte), sije jndr'à lènga tagliàne ca jndre 'nu munne de otre lènghe straniere le Pajèsere Vasce sonde comunemènde (e jndre 'nu mode 'mbrobrije) chiamate "Olanne". Le Pajèsere Vasce sonde accussìne idendifecate cu 'a reggione storeche sus a cui 'u regne se spanne, reggione ca stè rappresende 'a vanne cchiù populate d'u Paise. 'U nome "Olanne" propriamende idendifeche 'nvece sulamènde dò de lle dodece provinge de le Pajèsere Vasce: l'Olanne Settendrionale e l'Olanne Meridionale.

Jndr'ô stesse mode, l'aggettive "olannese" jè ausate pe' stè inneche totte quidde ca se referisce a lle Pajèsere Vasce e non sule a ll'Olanne. Inoltre, pe' quanne arreguerde 'a lènga, jè 'nvalse l'ause d'u nome "Olannese" pe' stè inneche 'a lènga parlate jndre totte ô State e non 'u dialètte parlate jndr'à lle provinge de ll'Olanne Settendrionale e de ll'Olanne Meridionale.

Ordinamènde d'ô State

[cange | cange 'a sorgende]

Suddivisiune amministrative

[cange | cange 'a sorgende]
Pe approfondimende, 'ndruche 'a vôsce Provinge de le Pajèsere Vasce.

'U Paise jè scucchiáte jndre 12 Provinge (Brabante Settendrionale, Drenthe, Flevoland, Frisia, Gheldria, Groninga, Limburgo, Olanne meridionale, Olanne settendrionale, Utrecht, Overijssel e Zelanda), a lòre vote scucchiáte jndre 'nu totale de 443 municipalitate ordenarie (gemeenten) e 3 municipalitate speciale d'oltremare; jèdde sonde guvernate da conzigle provingiale e municepale.


Provinge de le Pajèsere Vasce
Bandiere Provinge Capeluèche Cetata cchù granna Grannèzze (km2)[1] Crestiáne[2] Denzetate
(per km2)
Brabante SettendrionaleDen BoschEindhoven4 9162 419 042492
DrentheAssenAssen2 641486 197184
FlevolandLelystadAlmere1 417374 424264
FrisiaLjouwertLjouwert3 341642 209192
GelderlandArnhemNimega4 9711 979 059398
GroningaGroningenGroningen2 333573 614246
Olanne meridionaleL'AiaRotterdam2 8143 455 0971228
Olanne SettendrionaleHaarlemAmsterdam2 6712 613 070978
LimburgoMaastrichtMaastricht2 1501 127 805525
OverijsselZwolleEnschede3 3251 116 374336
UtrechtUtrechtUtrecht1 3851 190 604860
ZelandaMiddelburgMiddelburg1 787380 497213
Ende pubbleche de le Pajèsere Vasce
Bandiere Ende pubbleche Capeluèche Cetata cchù granna Grannèzze (km²)[1] Crestiáne[1] Denzetate
(per km²)
BonaireKralendijkKralendijk28815 41454
Sint EustatiusOranjestadOranjestad213 300157
SabaThe BottomThe Bottom132 000154
Provinge de le Pajèsere Vasce

Cetate prengepále

[cange | cange 'a sorgende]
Pe approfondimende, 'ndruche le vôsce Cetate de le Pajèsere Vasce e Comune de le Pajèsere Vasce.
  1. 1 2 3 statline.cbs.nl, http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=70072ned&D1=224&D2=5-16&D3=l&HD=081103-1603&HDR=T&STB=G1,G2.
  2. statline.cbs.nl, http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=03759ned&D1=0&D2=802-813&D3=0&D4=l&HD=081103-1603.

'Ndruche pure

[cange | cange 'a sorgende]

Otre pruggette

[cange | cange 'a sorgende]

Collegaminde fore a Uicchipèdie

[cange | cange 'a sorgende]
Predecessore State pe' innece de sveluppe umane Successore
Irlanne 6º puèste