Pajèsere Vasce

Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.
Pajèsere Vasce
Je maintiendrai (FR)
(Ije hagghie a mandène)
Pajèsere Vasce - Localizzazione
Pajèsere Vasce - Localizzazione
Date amministrative
Nome combletePajèsere Vasce
Nome ufficialeNederland
Lènghe ufficialeNederlannese
Otre lènghefrisone, papiamento
CapitaleAmsterdam1  (738 763 ab. / 2004)
Politiche
Forme de governeMonarchie costituzionale
ReggineGuglielmo Alessandro d'Orange-Nassau
Prime MinistreMark Rutte
'Ndipendenze30 scennàre 1648
d'a Spagne
Trasute jndr'à l'ONU10 decèmmre 1945 2
Trasute jndr'à l'UE25 marze 1957. Membre funnatore
Superficie
Totale41.526 km² (131º)
% de le acque18,41%
Popolazzione
Totale16.357.000 ab. (2007) (59º)
Denzetà394 ab./km²
Nome de le javetandeTemplate:AggNaz/Pajèsere Vasce
Sciugrafije
ContinendeEurope
Fuse orarieUTC+1
UTC+2 jndr'à ore legale
Economie
ValuteEuro
PIL (nominale)675,375 milione de $ (2008) (20º)
PIL pro capite (nominale)40,557 $ (2008) (10º)
ISU (2007)0,964 (alto) ()
Varie
Codece ISO 3166NL, NLD, 528
TLD.nl, .eu
Prefisse tel.+31
Sigle autom.NL
Late de guideDestre (↓↑)
Inne nazionaleHet Wilhelmus
Feste nazionale30 aprile (Koninginnedag)
Pajèsere Vasce - Mappe
Pajèsere Vasce - Mappe
1L'Aia jè 'a sede d'u guverne.
2 jè une de le 51 state membre ca honne date vite a ll'ONU jndr'ô 1945.
 

Le Pajèsere Vasce (denominaziune ufficiale jndr'à lènga nederlannese: "Nederland") sonde 'nu State membre de ll'Aunìone europèe, acchiate jndr'à ll'Europe occidentale, confinante a sud cu 'u Belge, a est cu 'a Germanie e a nord e ad ovest jè vagnate da 'u mare d'u Nord. Lòre stonne a furmà 'a vanne premgepàle d'u Regne de le Pajèsere Vasce, ca combrende pure le isole caraibeche de Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius e Sint Maarten. Assaje spesse quiste Paise ète tradiziunalmènde chiamate Olanne, idendifecannole cu 'a reggione storeche sus a cui 'u regne se spanne, sije jndr'à lènga tagliàne ca jndre 'nu munne de otre lènghe straniere. Quèste denominaziune, ca jève assaje deffuse jndr'ô passate, non g'ète corrette, pe' 'a raggione ca 'a parole Olanne stè ccu inneche 'na reggione, scucchiáte jndre dò provinge chiamate Olanne Meridionale e Olanne Settendrionale, ca jè sule 'na vanne de le Pajèsere Vasce.

'A capitaleAmsterdam, me 'u guverne, 'u parlamènde ed 'a residenze d'u sovrane se iacchiane totte a L'Aia (Den Haag), addò tènene pure sede 'a Corte 'ndernazionale de giustizie ed 'u Tribunale penale 'ndernazionale recentemènde istituite.

Le Pajèsere Vasce sonde 'mbrà lle State membre funnatore d'a CECA, d'a CEE, e de ll'Aunìone europèe. Ôsce a die 'u sovrane jè 'a reggine Beatrice, mendre 'u prime ministre jè Mark Rutte.

Pajèsere Vasce e Olanne[cangecange 'a sorgende]

Jndre 'nu mode quase auguale a quanne accade pe' 'u Regne Aunìte ca ète spesse chiamate "Gran Bretagne" o "Inghiltèrre" ('a Gran Bretagne e l'Inghiltèrre jndr'à realtate sonde sule 'na vanne d'u Regne Aunìte), sije jndr'à lènga tagliàne ca jndre 'nu munne de otre lènghe straniere le Pajèsere Vasce sonde comunemènde (e jndre 'nu mode 'mbrobrije) chiamate "Olanne". Le Pajèsere Vasce sonde accussìne idendifecate cu 'a reggione storeche sus a cui 'u regne se spanne, reggione ca stè rappresende 'a vanne cchiù populate d'u Paise. 'U nome "Olanne" propriamende idendifeche 'nvece sulamènde dò de lle dodece provinge de le Pajèsere Vasce: l'Olanne Settendrionale e l'Olanne Meridionale.

Jndr'ô stesse mode, l'aggettive "olannese" jè ausate pe' stè inneche totte quidde ca se referisce a lle Pajèsere Vasce e non sule a ll'Olanne. Inoltre, pe' quanne arreguerde 'a lènga, jè 'nvalse l'ause d'u nome "Olannese" pe' stè inneche 'a lènga parlate jndre totte ô State e non 'u dialètte parlate jndr'à lle provinge de ll'Olanne Settendrionale e de ll'Olanne Meridionale.

Ordinamènde d'ô State[cangecange 'a sorgende]

Suddivisiune amministrative[cangecange 'a sorgende]

Pe approfondimende, 'ndruche 'a vôsce Provinge de le Pajèsere Vasce.

'U Paise jè scucchiáte jndre 12 Provinge (Brabante Settendrionale, Drenthe, Flevoland, Frisia, Gheldria, Groninga, Limburgo, Olanne meridionale, Olanne settendrionale, Utrecht, Overijssel e Zelanda), a lòre vote scucchiáte jndre 'nu totale de 443 municipalitate ordenarie (gemeenten) e 3 municipalitate speciale d'oltremare; jèdde sonde guvernate da conzigle provingiale e municepale.


Provinge de le Pajèsere Vasce
Bandiere Provinge Capeluèche Cetata cchù granna Grannèzze (km2)[1] Crestiáne[2] Denzetate
(per km2)
Brabante Settendrionale Den Bosch Eindhoven 4 916 2 419 042 492
Drenthe Assen Assen 2 641 486 197 184
Flevoland Lelystad Almere 1 417 374 424 264
Frisia Ljouwert Ljouwert 3 341 642 209 192
Gelderland Arnhem Nimega 4 971 1 979 059 398
Groninga Groningen Groningen 2 333 573 614 246
Olanne meridionale L'Aia Rotterdam 2 814 3 455 097 1228
Olanne Settendrionale Haarlem Amsterdam 2 671 2 613 070 978
Limburgo Maastricht Maastricht 2 150 1 127 805 525
Overijssel Zwolle Enschede 3 325 1 116 374 336
Utrecht Utrecht Utrecht 1 385 1 190 604 860
Zelanda Middelburg Middelburg 1 787 380 497 213
Ende pubbleche de le Pajèsere Vasce
Bandiere Ende pubbleche Capeluèche Cetata cchù granna Grannèzze (km²)[1] Crestiáne[1] Denzetate
(per km²)
Bonaire Kralendijk Kralendijk 288 15 414 54
Sint Eustatius Oranjestad Oranjestad 21 3 300 157
Saba The Bottom The Bottom 13 2 000 154
Provinge de le Pajèsere Vasce

Cetate prengepále[cangecange 'a sorgende]

Pe approfondimende, 'ndruche le vôsce Cetate de le Pajèsere Vasce e Comune de le Pajèsere Vasce.

Note[cangecange 'a sorgende]

  1. 1,0 1,1 1,2 statline.cbs.nl, http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=70072ned&D1=224&D2=5-16&D3=l&HD=081103-1603&HDR=T&STB=G1,G2.
  2. statline.cbs.nl, http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=03759ned&D1=0&D2=802-813&D3=0&D4=l&HD=081103-1603.

'Ndruche pure[cangecange 'a sorgende]

Otre pruggette[cangecange 'a sorgende]

Collegaminde fore a Uicchipèdie[cangecange 'a sorgende]

Predecessore State pe' innece de sveluppe umane Successore
Irlanne 6º puèste