'A Mecca

Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.
Disambiguazzione – Ce ste cirche ce 'stè acchijanne l'ende amministrative saudite, 'ndruche Provinge d'a Mecca ce 'mbece 'stè acchijanne 'u destritte d'a Lìbberie, 'ndruche Destritte de Suehn Mecca, 'ndruche 'A Mecca (disambigua).
'A Mecca
مكة المكرّمة
Makka al-Mukarrama
'A Mecca – Veduta
'A Mecca – Veduta
Localizzazione
StateArabie Saudite Arabie Saudite
Divisione 1'A Mecca
Amministrazione
Amministratore localeUsama al-Bar
Territorie
Coordinate21°25′N 39°49′E / 21.416667°N 39.816667°E21.416667; 39.816667 ('A Mecca)
Altitudine277 m s.l.m.
Superficie850 km²
Crestiàne1 675 000 (2010)
Denzetà1 970,59 ab./km²
Otre 'mbormaziune
Prefisse+966 2
Fuse orarieUTC+3
Nome javetandemeccane
Cartografije
Mappe de localizzazione: Arabie Saudite
'A Mecca
'A Mecca
Site istituzionale
'U pertuse de Hira. Sus a 'nu estemboranèe cartelle qualcheddune hé lassate le prime versette coranece revelate, ca iaprene quèdde ca ète ôsce 'a sura 96

'A Mecca[1] (arabe: مكة المكرّمة, Makka), ce segnefeche Makka al-Mukarrama ("Makka l'Onoratisseme"), jndr'ô andìche Mokaraba, jè 'na cetata de l'Arabie Saudite occidendale, acchijate jndr'â reggione de l'Hegiaz. Capeluèche d'a provinge omonime, jè pe' andonomasie 'a cetata sande (apprìme de Medina e Gerusalemme) pe' le musulmane. Jè 'a cetata jndre cui jè nasciùte 'u profete Maomette, arrecordate cumme refunnatore de l'Islam. Condène 'a cchiù granna moschèe d'u munne, 'a Masjid al-Haram.

Storie[cangecange 'a sorgende]

De jèdde non ge se sape assaje apprìme de l'Islam. Cendre de 'mbortande cange commerciale (mawim) e de radune spiretuale, Mecca jève cumannate d'a tribbù de le Banu Quraysh ca l'avèvene luäte a le Banū Khuzāʿa origgenarije d'ô Yemen, a lòre vôte addevendate segnore d'u cendre urbane pigghianne 'u puèste de le B. Jurhum.

'A relevanze commerciale addependeve da 'u fatte ca - cumme arrecorde 'ô stesse Corane - lei Quraysh organizzavane ogne anne almène doje gegandesche carovane ca aunìvane 'u meridione arabe (oase de Najrān) ad 'u settendrione siro-palestinese (cendre de Gaza). Quèste carovane, ca arrevavane a cundà a vôte 'a consistenze pure de quase 2 mile dromedarije e 'nu numere scanosciute de ciucce, percorrevane le 'ndere vanne longhe l'accussìdditte "vije d'u Ḥijāz" jndre picche cchiù de 60 sciùrne e sostavane addè addò jève possibbele fè abbeverà anemale e uèmmene. Une de quèste soste ère appunde 'a cetata de Mecca, jndr'â spianate ca tenève 'u sanduarije preislameche d'a Kaʿba. Le 'mbortanze spirituale ère derettamènde collegabbele proprije a quiste edifice sacre. D'apprìme jidde tenève jndre 'a divinetata tribbale urbane de Hubal me sùbbete, pe' fàce addevendà cchiù semblece 'a soste de le carovaniere e de le pellegrine, jndr'â Kaʿba fùrene sckaffate 'nu munne de otre idole, venerate d'a cchiù granna vanne de le popolazzione arabe peninsulare, ca fùrene squasciate jndr'ô 630 da 'u profete Maomette sùbbete nnande avè ppegghiate 'a sove cetata natale.

Chiamate jndr'â ll'epoche preislameche Bakka, Maomette avève cchiù o mène quarand'anne quanne, scunnutose 'n'meditazione jndre 'nu pertuse d'u 'nzecate monde Hira, avrebbe avute 'a prime esperienze profeteche cu l'apparizione dell'arcangele Gabriele ca l'avrebbe ingiunde - ausanne le 'mberative "iqrāʾ", ce segnefeche "ligge!" (da 'u verbe arabe qaraʾa) - a proclamà 'u nuève messagge divine, riassunde jndr'â ll'incipit d'a Sura 96 d'u Corane:

«Ligge! 'Nnome d'u Segnore tuve ca hé ccrejète, / hé ccrejète l'omme da 'na mesckulanze de sanghe! / Ligge, ce 'u Segnore tuve jè 'u Generosisseme, / Quidda ca hé 'nzegnate l'ause d'u calame, / hé 'nzegnate a ll'omme quidde ca non ge sapeve.»

(Traduzione de Alessàndre Bausani)

Peregrenagge[cangecange 'a sorgende]

'A Mecca jè mete ogne anne de visete da parte de pellegrine islameche ('u maesseme se iacchije a 2 miglione) ca, seconne quanne prescritte da 'u Corane, totte quidde ca s'ô pòtene permettere fisecamènde ed economecamènde, l'honne à visetà almène 'na vôte jndr'â vite p'u peregrenagge canonece ditte ḥajj.

'A sacraletata sove comborte ca jndre jèdde (e jndr'ô territorie 'nzeccate, cumme avène a Medina) sije categorecamènde 'nderdette 'a trasùte a ci non g'ète musulmane.

Note[cangecange 'a sorgende]

  1. Pure ce l'ause tagliáne sije quidde de sckaffà l'artichele ad 'u toponime, pòte ccu jèssere 'nderessante 'ndrucà ca jndr'â lènga arabe non ge 'stè niscune artichele determinative. 'A cetata 'nfatte se chiame jndr'ô arabe semblicemènde Makka. Sus a ll'origgene de ll'ause de l'artichele jndr'ô tagliáne ce stonne deverse possibiletate. Da 'na vanne, ère ausate assaje sckaffà 'nu artichele a nome de cetate esoteche e lundàne (pe' esembie "le Smirne"), da ll'otra l'ause de mecca cumme genereche luèche de abbondanze ("'na vère mecca!") pòte avè fatte sìne ca se sije sendite necessarie lassà l'artichele ad 'a cetata vère e proprije (pe' case auguale, se penze a Eden: "'nu Eden" = 'nu luèche de delizie me "l'Eden" ='u Paradise terrestre).

Bibbliografije[cangecange 'a sorgende]

Battagghie 'mbrà musulmane e politeiste p'a prese d'u Hijaz e de Makka
  • al-Azraqī, Akhbār Makkah (Le notizie de Makkah), rest. de l'ediz. orig. d'u 1934, a cure de Rushdī al-Sālih Malhas, Beirut, 1986.
  • Patricia Crone, Meccan Trade and the Rise of Islam, Princeton, Princeton University Press, 1987.

'Ndruche pure[cangecange 'a sorgende]

Otre pruggette[cangecange 'a sorgende]

Collegaminde fore a Uicchipèdie[cangecange 'a sorgende]