Lènga papiamento

Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.
(Riderette da Lenga papiamento)
Papiamento (Papiamentu)
Panorame de Lènga papiamento
Parlato ndr'a: Aruba e Antille Olannese
Perzone: 329,002
Filogenesi-1: Lènghe indoeuropee
Filogenesi-2: Lènghe taliche
Filogenesi-3: Lènghe rumanze
Filogenesi-4: Lènghe Creole
Filogenesi-5: Lènghe Creole-Purtughesi
Filogenesi-6: Papiamento
Wikipedia: pap
Site istituzionale

'U Papiamento éte 'nu dialètte creolo, parlate da 329,002 crestiane. Éte 'a lenga ufficiale de Aruba e jndre Antille Olannese, ma éte parlate puru da molte crestiane a Portorico, e jndre Isole Vergini Americane.

Ôsce, 'u spagnolo venezuelano, éte 'a lenga ca cchiù 'nfluenze 'u papiamento.

Pe' ragioni sia sciugrafiche ca da lènghe, 'nu munne de crestiane de le Antille honne 'na bbuona padrunanze, oltre ca d'u papiamento, d'u neerlandese (lenga ufficiale de le Antille Olannesi), d'u 'nglese e d'u spagnole.

Storie[cangecange 'a sorgende]

'U papiamento nasce da 'nu pidgin purtughese parlate da le ebree sefardite e da le lòre schiave ca scapputtàvane da 'u Brasile. 'N otre pidgin purtughese scì jndre isole ABC (Aruba, Bonaire e Curaçao), purtate da le ebree proveniende da Capo Verde: ere 'na miskulanze de creolo purtughese Mina (ca ere a soje vote 'na miskulanze de creolo de Capo Verde, e de Twi) e de creolo purtughese Angolar (diffuse assaje jndr'à Angola e jndr'ô Congo).

Cu 'a dominazione spagnole, stà lenga ète ulteriormende arricchisciúte cu 'nfluenze spagnole (d'u reste, 'na granne 'mbronde spagnole ere già presende jndr'à lenga giudeo-spagnole parlate da le ebree sefardite d'u Brasile).

Quanne cchiù nnande le isole ABC sonde state annesse a le 'mbere nederlandese, 'nu munne de prestite sonde arrivate d'a lenga neerlandese. Ha state accussì ca aví origgene 'a lenga attualmende canosciute cu 'u nome de papiamento, addò papia signifeche "parlare"; termine ca derive da 'u purtughese papear. D'u reste, otre lènghe creole purtughesi sonde chiamate papia, cumme 'u Papia Kristang de le isole Capo Verde.

Dialette[cangecange 'a sorgende]

'U papiamento have ttre dialette cchiù 'mbortande, ognune ca coincide co' une de le ttre isole ABC: Aruba, Curaçao e Bonaire.

Suoni[cangecange 'a sorgende]

Le vocali honne origgine da 'e lènghe iberiche (purtughese e spagnole), sebbene ce stonne puru suoni ca so' tipicamente neerlandesi come: ee, ui, ie, oe, ij, ei, oo e aa.

'U papiamento, come 'u saramacano, ète 'na lenga tonale, caratterìsteche quèste (de prubbabile origine africana) 'nsolite assaje pe' molte lènghe creole.

Estratte[cangecange 'a sorgende]

Paternostre

Nos Tata,
cu ta na cielo,
bo Nomber sea santifica,
laga bo Reino bini na nos
bo boluntad sea haci na tera como na cielu.
Duna nos awe nos pan di cada dia,
i pordona nos nos debe,
mescos cu nos ta pordona nos debedornan,
i nos laga nos cai den tentacion
ma libra nos di malu,
amen.

Àve Marije

bo, Maria,
jen di gracia,
Senjor ta coe bo,
bo ta bendiciona den toer muher,
i fruta di bo barrica,
Hesus ta bendiciona!
Santa Maria, mama di Dios,
pidi pa nos pecador,
avor i na ora di nos morto,
amen.

Esembie[cangecange 'a sorgende]

Esembie de frase[cangecange 'a sorgende]

  • Bonbiní! = Bovègne!
  • Kon ta bai? o Kon ta ku bida? = Cumme stéje?
  • Mi ta bon, danki = Ije stoche bbuene, grazzie
  • Tur kos ta bon = Totte bbuene
  • Hopi bon or Tremendo = Bbuene assaje
  • Kon yama bo? or Kon ta bo nomber? = Cumme te chiame?
  • Mi yama Raul o Mi nomber ta Raul = Me chiame Raul
  • Di unda bo ta bini? = De addò sì?
  • Por fabor = Pe' favore
  • Masha danki = Grazzie assaje
  • Di nada = Preghe
  • Si = Sine
  • No = None
  • Ayó! = Arrivederci!
  • Mi ta stimabo = Te amo
  • Awo = Mò
  • Ayera = Ajère
  • Mi tin hamber = Hagghie fame
  • Mi tin set = Hagghie sete
  • Te mayan!, Te aworo!(Te'woro), Te despues! = Ciao!
  • Masha pabien = Bbuen cumbleanne!
  • Bon Aña = Bbuen anne nóve!
  • Bon pasku! = Bbuena Pasche!
  • Mener = Segnòre (m)
  • Señora = Segnòre (f)

Relazione sociale[cangecange 'a sorgende]

  • Tata = Attàne
  • Mama, = Mamme
  • Tawela (Padushi, Aruba) = Tataranne
  • Wela( Madushi, Aruba) = Nonne
  • Homber = Omme
  • Muhé = Fèmmene
  • Yu homber = Fìgghie
  • Yu muhé = Fìgghia
  • Muchanan = Fìgghie (pl.)
  • Mucha homber = Uagnone
  • Mucha muhé = Uagnèdda
  • Ruman homber = Frate
  • Ruman muhé = Sore
  • Kasa = Zite, Mugghìere

Collegamende fore a Uicchipèdie[cangecange 'a sorgende]